22 nov 2021

Sverige måste stärka arbetet mot hiv

Debattartikel införd på SvD 211121

Sverige behöver höja ambitionerna för att minska spridningen av hiv och stigmatiseringen kring sjukdomen. Vi föreslår här ett antal åtgärder för att stärka arbetet, skriver företrädare för Moderaterna, RFSU och Hiv-Sverige.

DEBATT | HIV

I dag lever nära 8 000 personer med hiv i Sverige. Trots att forskningen och det preventiva arbetet kommit långt de senaste fyra decennierna är kampen långt ifrån över.

Sverige har historiskt sett varit mycket framgångs­rikt i bekämpningen av hiv. Sverige var först med att nå Unaids mål om att 90 procent av dem som har hiv ska vara medvetna om det, att 90 procent av dessa ska behandlas med läkemedel och att 90 procent av dessa i sin tur ska ha så låga virusnivåer att de inte är mätbara.

Att lyckas med diagnostiken är en förutsättning för att minska spridningen och på sikt helt eliminera hiv. Nu når Sverige dock knappt det första målet om att diagnostisera hiv. Detta är oroväckande. Fler personer som lever med hiv får inte vetskap om det, de får sin behandling långt efter smitto­tillfället och riskerar att föra viruset vidare till andra människor utan att veta om det. Det är rent ovärdigt.

Många som lever med hiv i Sverige upplever också stor stigmatisering, vilket leder till psyko­sociala problem bland de drabbade. Hela samhället har ansvar för att motverka detta. Inom sjukvården ska alla patienter känna sig trygga och bemötas professionellt. Sexual­undervisningen har en viktig roll i att öka kunskap om säkrare sex och motverka stigmatisering i samhället.

I stället för att hänvisa personer som lever med hiv till specifika hiv-mottagningar så hänvisar många regioner till primär­vården, där okunskapen är större. En åtgärd för att minska stigmatiseringen och ge alla likvärdig behandling vore därför att öka kunskapen bland vård- och omsorgs­personal.

Vi står alla bakom följande åtgärder för att stärka arbetet:

  • En uppdaterad hiv/aids-strategi. För att Sveriges nationella strategi mot hiv och aids ska vara fortsatt aktuell behöver den uppdateras. Förebyggande behandling, tillgång till mer generös testning, avskaffad informations­plikt och tydligare skrivning om goda levnads­villkor behöver ingå i en sådan uppdatering. Detta skulle – utöver att stärka det preventiva arbetet – vara en viktig signal för att minska stigmatiseringen som personer med hiv upplever.
  • Höj målen till 95-95-95 och mät livskvaliteten. Vi vill höja 90-90-90-målen och dessutom införa ett fjärde nationellt mål: i uppföljningen av patienter med hiv bör också livskvaliteten mätas regelbundet. Detta bör vara standardiserat och lika över hela landet för att kunna mäta utvecklingen i upplevd livskvalitet, med ambitionen att den ska hålla lika hög nivå som de tre övriga målen.
  • Höj statsanslagen för insatser mot hiv. Regeringen har halverat anslagen för insatser mot hiv och andra smitt­samma sjukdomar. Detta har fått stora konsekvenser, inte minst på regional och lokal nivå där mycket av det viktiga arbetet sker. Detta drabbar i förlängningen de personer som lever med hiv, och har även påverkat hiv-preventionen negativt. Denna satsning måste återställas till sin ursprungliga nivå.
  • Tillsätt ett nytt hiv-råd. Tidigare fanns ett nationellt hiv-råd, men detta avskaffades efter att Sverige uppnådde 90-90-90-målen. När Sverige nu halkar efter många andra i väst­världen borde rådet återinrättas för att återigen samla relevanta intressenter.

Alla människor måste få rätt vård i rätt tid – och ett professionellt bemötande. Med höjda ambitioner och gemensamma ansträngningar kan politik, expertis och civil­samhälle se till att minska såväl spridning som stigmatisering.

Ulf Kristersson
partiledare, Moderaterna
Camilla Waltersson Grönvall
socialpolitisk talesperson, Moderaterna
Hans Linde
förbundsordförande RFSU
Sören Juvas
ombudsman Hiv-Sverige